Förhoppningsvis så närmar sig valpplanerna nu. Mindy ska troligen löpa i slutet av september.. Det ska bli jättespännande! 

Det är ett stort intresse för aussievalpar och jag får många valpförfrågningar, det är många som vill sätta upp sig på min"valpköparlista". Det är så klart jätteroligt att så många vill köpa valp men jag har nog gjort mig lite obekväm genom att neka ganska många direkt. En aussie passar verkligen inte som hund till alla. I vissa fall kanske man borde köpa en annan ras som skulle funka precis lika bra till "rallylydnad, lite agility och ev några joggingturer i veckan". 

Det jag söker hos mina valpköpare är ett stort engagemang, gott om tid att satsa på sitt hundintresse och gärna tidigare erfarenhet av brukshund/träning/tävling. Det är inget måste att man har en diger meritlista men man ska brinna för hundträning för att en hund härifrån ska kunna förvaltas på bästa sätt. Sedan är det ju jätteviktigt att kemin mellan mig som uppfödare och mina valpköpare stämmer så vi kan hjälpas åt om eventuella problem skulle dyka upp!  Kullen jag planerar kommer förhoppningsvis bli sociala och nyfikna hundar med stor arbetslust och en portion jävlar anamma. De kommer antagligen precis som sina halvsyskon att göra sina ägare halvt galna ibland och eventuellt stjäla en och annan söndagsstek, bästa skorna eller någon inredningsdetalj..men det är roliga och bussiga hundar att jobba med och de ställer upp på allt man kan tänkas vilja hitta på   

Meningen med detta inlägg är absolut inte att skrämma bort någon utan kanske mer förklara varför jag ibland nekar en del intresserade, jag känner mina linjer och är ju mån om att både hund och ägare ska ha ett roligt liv ihop!

Och till sist, det är inte hundarna jag inte sålt som jag kommer att ångra utan dem jag sålde fastän det inte kändes rätt!